Lavendel

En av våra främsta doftfavoriter är utan tvekan lavendel. Den är relativt enkel att odla så länge den får sol och väldränerad jord. Lavendel odlas som prydnadsväxt i trädgårdar och parker men används framför allt som kantväxt, den är jättevacker som låg häckväxt eller avdelare i örtagårdar. Och den har massor av andra trevliga egenskaper, redan på 1500-talet upptäckte man dess förmåga att lindra stelhet i leder och hjälpa mot sömnproblem och oro.

1. Motverkar mal

Förr i världen la man små broderade lavendelpåsar i linneskåpen för att ge en härlig doft till linnet och för att motverka mal, något som fungerar än i dag. Man brukade även sy in lavendel i kläderna för att hålla loppor och löss borta, och när kvinnorna gick till kyrkan ingick alltid lavendel i en bukett de hade med sig för att lukta på under gudstjänsten.

2. Sedan 1400-talet

Lavendel odlas och är härdig upp till södra Norrland, men kan ibland påträffas helt vild i Sydsverige. Arten kommer från Medelhavsområdet och de största odlingarna finns i Frankrike, Provence, Spanien och Ungern. Lavendel spreds med munkar i Europa på 1000-talet och har sedan dess odlats i klosterträdgårdar. I Sverige har den odlats sedan 1400-talet och blommar i juli-augusti.

3. Löser sömnproblem

Har man sömnproblem kan man ta 1-4 droppar lavendelolja på en sockerbit eller 1 droppe på huvudkudden, eller fylla kudden med lavendelblommor. Man kan också droppa olja i vattnet i en doftlampa någon timme innan sänggående.


4. Odling

Lavendel bör odlas på ett soligt ställe, gärna på en sluttning eller lite upphöjd, samt öppet och luftigt för att inte svampsjukdomar ska dyka upp. Jorden ska helst vara sandjord med kalk och genomsläpplig. Står lavendel i lerig jord kommer den ha svårt att överleva våra vintrar, särskilt om den står på plan mark där vattnet samlas.

5. Braständare

Inte alla vet att torkade lavendelstjälkar är utmärkta som braständare. Lägg de vissnade eller torkade stjälkarna i brasan. En bonus är att det kommer dofta gott.


6. Till maten

Lavendel brukar räknas till kryddväxterna och de flesta vet att man kan göra te av den. I Sydeuropa används bladen även för att krydda kött, särskilt vilt. Blommorna kan smaksätta örtgelé, vinäger, skorpor eller kakor. Men ta sparsamt av lavendel, så att det inte smakar tvål. Lavendelblommor kan också kanderas.

7. Parfym under antiken

Redan under antiken, långt innan deodoranter och badsalter fanns, använde romarna blommorna som parfym och tillsats i tvättvattnet. Lavendeloljan, som utvinns ur blommorna, och används främst vid tillverkning av parfym, eau-de-cologne samt tvål i dag. Du kan även skörda blomskotten och använda till lavendelpåsar och potpurrier!

8. Bra för huden

Har du känslig hud kan du använda blommorna till hud- och ansiktsvatten. Det stimulerar nämligen celltillväxten och är dessutom bra mot finnar. Lavendel innehåller en eterisk olja som ökar blodgenomströmningen i huden. Därför används den i många hudvårdspreparat.

9. Ettusen ton olja

Enligt den brittiska botanikern Mabberley (1997) produceras omkring 1000 ton lavendelolja per år av kommersiella odlare. Bland annat i I Provence odlas lavendel på stora fält för den franska parfymindustrins räkning.

10. Lugnar oro

En blandning av torkade lavendelblommor kan användas som lugnande vid oro, yrsel och migrän. Till exempel kan man göra sitt eget lavendelte (2 dl hett vatten över 2 tsk lavendelblommor och låt dra 5 minuter). Man kan i flera böcker läsa att 6 droppar olja i badvattnet lugnar oroliga barn så de somnar lättare.

11. 30 olika arter

Lavendel (Lavandula angustifolia) har 30 arter. Lavandula kommer från latinets lavare (tvätta), lavandum (till att tvätta). Namnet är medeltida och syftar på att den användes i badet. Angustifolia betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad).

12. Lindrar smärta

Lavendel anses vara kramplösande, urindrivande och kan lindra vid diarré och irriterad mage och tarm. Den kan också användas som sårmedel, och då den retar huden och ökar blodgenomströmningen funkar det även som smärtlindring vid ryggskott, andra muskelsmärtor och reumatiska besvär. Oljeessensen är också antiseptisk, lugnande och lindrande vid insektsbett och mindre brännskador. Har du huvudvärk kan du stryka en droppe olja på tinningen för lindring.

13. Sjukdomar

När det är regnperioder kan lavendel angripas av gråmögel, särskilt efter blöta vintrar. Lavendel är känsliga för långa, blöta höstar och vårar och kan ruttna om det blir för blött, vilket är den vanligaste anledningen till att man tar kål på dem. Men allra besvärligast är spottstrit och larver av nattfjärilar. Spola av med vatten och duscha sedan med en lösning av växtsåpa.

14. Myter

Det finns flera myter om lavendel. Till exempel att man ska gnida in ett brev till någon man håller kär med lavendel så ska denne bli förälskad när den får det. Strör man lavendelblommor i huset så kommer det alltid vara fred i huset. Och om man bär lavendel på kroppen under midsommarnatten så kan man se feer.

15. Skötsel

För att få en fin och jämn buske ska man klippa ned minst hälften varje år. Men gör det inte för tidigt eftersom plantan kan frysa sönder om det skulle bli många kalla nätter efter klippning. April när det börjat växa brukar vara lagom, sedan kan man beskära en gång till efter blomningen i augusti. Vill du kan du ta sticklingar så får du flera buskar helt gratis.

Lavendel

Lavandula angustifolia

familjen kransblommiga växter, Lamiaceae.

Utseende

Lavendel är en flerårig, aromatiskt doftande, grågrön halvbuske som blir omkring 50-100 centimeter hög. Det finns även dvärgformer med kompakt växtsätt som är lägre. Exempel på detta är sorterna 'Hidcote Blue' och 'Munstead', som blir 25-40 cm höga. Stjälken är kantig, grön och från andra året träaktig. Bladen är filthåriga och lansettlika med inrullad bladkant. Lavendel blommar i juli-augusti med blåvioletta (finns också vita och rosa) blommor som sitter i kransar i axlika, toppställda, långskaftade blomsamlingar. Högblad rödbruna, foder femflikigt med nästan likstora flikar, övre flikar med litet bihang. Kronan är tvåläppig, med en kort överläpp och en treflikig, kort underläpp. Den har fyra ståndare som ej är utskjutande. Torkade blommor avger en ren, god och långvarig doft. Både blad och blommor innehåller eterisk olja, dock skiljer doften mellan dem. Fröna består av fyra lena, bruna små nötter i varje frukt. Kromosomtal: 2n=54.

Lavandula

kommer av latinets lavare (tvätta), lavandum (till att tvätta). Namnet är medeltida och syftar på att den användes i badet.

Angustifolia

betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad). Lavendel är tidigare känd under namnen Lavandula officinalis och Lavandula vera.
Norska: Lavendel Danska: Lavendel Finska: Tähkälaventeli Engelska: English Lavender, Common Lavender Tyska: Lavendel Franska: Lavande, Spic


Andra arter av Lavendel

Släktet Lavandula har 30 arter. Flera olika arter och hybrider odlas, främst i Sydeuropa, för att framställa olja till kosmetikaindustrin. Vanligast i odling är den fertila hybriden lavandin (L. x intermedia), som är en korsning mellan arterna L. angustifolia och L. latifolia.

Lavandula dentata

Halvhärdig med bleka blå till ljuslila blommor från sommaren till tidig höst. Fintandade ljusgröna blad.

Lavandula lanata

Mindre härdig. Starkt violetta blommor på korta ax. Korta, mjuka, smala silvergrå eller vitludna aromatiska blad.

Lavandula latifolia

Samlas in för medicinska egenskaper och för utvinning av eterisk olja.

Lavandula multifida - Sommarlavendel

Odlas hos oss som ettårig. 40 cm hög, har flikiga blad och svag doft.

Lavandula pinnata

Halvhärdig, städesegrön perenn. Blomaxen är lila och ser ut som en blanding av Lavandula angustifolia och Lavandula stoechas. Bladen är ormbunkslika, grå och svagt aromatiska. Kan förväxlas med Artemisia-arter. Behöver täckas vintertid.

Lavandula stoechas - Skärmlavendel

Mindre härdig. Purpurfärgade blommor. Grågröna blad.

Lavandula viridis

Halvhärdig och städsegrön. Rar art med gröna högblad med en krämvit vippa i mitten. Bladen är gröna, smala och mycket aromatiska. Måste skyddas vintertid.

Några sorter av Lavandula angustifolia:

'London pink' - med blekt rosa blommor
'Nana alba' - 4-5 cm långa, vita blomspiror, silvergrått, tätt bladverk. Höjd 30 cm
'Folgate' - starkt purpurblå blommor och smala grågröna blad
'Vera' - mörka blommor, smalare, silvrigare, tätare blad än hos den rena arten.
'Bowles' - ljust blå blommor, medellångt ax. Medellånga, smala, grågröna blad
'Rosea' - rosa blommor, medellånga, gröngrå, smala blad

Utbredning

Lavendel är en odlad art som ibland kan påträffas förvildad i Sydsverige. Arten hör hemma i Medelhavsområdet. De största odlingarna finns i Frankrike, Provence, Spanien och Ungern. I Sverige är den härdig upp till södra Norrland. Arten finns omnämnd redan under medeltiden. Den har odlats sedan 1400-talet i Sverige. I Europa spreds växten med munkar som allt sedan dess har odlat den i sina klosterträdgårdar.

Kulturhistoria

Lavendeln uppmärksammades på 1500-talet för sin väldoft och förunderliga förmåga att lindra stelhet i leder och motverka trötthet.

Den danska författaren Anemette Olesen skriver i boken "Hekseurter" att man kan gnida in ett brev till den älskade med lavendel så blir han förälskad. Anemette skriver 'han'. Kanske kan män också få kvinnor förälskade på samma sätt? Om man strör lavendelblommor i huset så kommer det alltid att vara fred i huset. Om man bär lavendel på kroppen under St Hansnatten (midsommarnatten) så kan man se feer.

I England fördes lavendel i stora kvantiteter från landsbygden in till Londons örtmarknad och ett av dåtidens mest hörda rop på gatorna var: "Vem vill köpa min lavendel?" Man strödde lavendel på golven för att dölja obehagliga lukter såväl inifrån husen som utifrån gatan. Små buketter av lavendel bars för att avvärja pest och andra farsoter.Hildegard av Bingen skrev om lavendel i Physica under namnet "lavendula". Hon avrådde uttryckligen från att använda växten för invärtes bruk, men prisade dess starka doft och rekommenderade växten mot löss.
Intressant är att Arvid Månsson inte tar upp lavendel i sin "En myckit nyttigh örta-book". Åtminstone inte i innehållsförteckningen.

Odling

I medelhavsområdet växer lavendel på soliga sluttningar på kalkrik berggrund. Här rekommenderas att man odlar den på soligt ställe och öppet eller luftigt för att hålla svampsjukdomar borta. Jorden bör vara genomsläpplig, sandjord med kalk. Lavendel, liksom flera andra medelhavsväxter, älskar kalk. I leriga jordar har den svårt att överleva våra bistra vintrar, speciellt om den odlas på plan mark där vatten lätt blir stående. Gärna på en växtplats där vattnet kan rinna av, kanske en upphöjd bädd.

Förökning genom sticklingar, 10-20 cm långa stjälkar som inte blommar på våren. Låt dem rota sig i en blandning av barkmull, torvmull och sand. Ta halvförvedade sticklingar på sommaren eller tidigt på hösten av kraftiga, nya skott. Plantera sticklingarna i större kruka när de väl har rotat sig och övervintra dem i ouppvärmt växthus eller drivbänk. Plantera ut dem på våren i väldränerad näringsrik jord. Man kan också ta avläggare. Avläggare gör man lättast på hösten, brukar lyckas bra med de flesta lavendelsorter. Fröförökning av rena arter sker bäst med färskt frö på hösten. Så i krukor på sensommaren-hösten, täck med nät eller dylikt som håller fåglar och möss borta. Jag har mött många som anser att det är svårt att få lavendelfrön att gro.

Gallring till 45-50 cm avstånd. Om man vill ha den som häckväxt så räcker 20-30 cm mellanrum. Klipp bort vissnade blomstjälkar. Beskärning av yviga plantor på senhösten eller vårvintern. Klipp dock inte ner till gammal ved, den skjuter sällan skott. Skörda blomstjälkarna just när blommorna slår ut. Bladen kan skördas när som helst.

Sjukdomar

Besvärligast för lavendel är spottstrik och larver av olika nattfjärilar. Spottstrikens löddriga, vita spott spolar man av med vatten. Duscha sen med lösning av växtsåpa.

Under regniga tider på året kan blommorna angripas av gråmögel, speciellt utsatta är de efter blöta vintrar. Överhuvudtaget är lavendel känslig för långa, blöta höstar och vårar.

Innehåll

Enligt Det Bästas Örtmedicin och växtmagi innehåller lavendel: Eterisk olja med 30-60% estrar, huvudsakligen linalyacetat, samt greniol, l-linool, limeng och något ceineol. Enligt Lilla klosterapoteket är innehållet eterisk olja med bla. kamfer, milda Lamiaceae-garvämnen (i synnerhet rosmarinsyra) samt kumarin och flavonoider.

Användning

Lavendel odlas som prydnadsväxt i trädgårdar och parker, framförallt används den som kantväxt. Lavendel är mycket vacker som låg häckväxt och avdelare i örtagårdar.

Blommorna användes redan under antiken som parfym och tillsats i tvättvattnet. Långt innan tillkomsten av deodoranter och badsalter använde romarna lavendel i sina badinrättningar. Blommorna kan användas till hud- och ansiktsvatten för känslig hud, det stimulerar celltillväxten och är bra mot finnar. Blomskotten kan skördas och användas till lavendelpåsar och potpurrier. Lavendeloljan som utvinns ur blommorna, används främst vid tillverkning av parfym, eau-de-cologne och tvål. Enligt Mabberley (1997) produceras omkring 1000 ton lavendelolja per år av kommersiella odlare.

Lavendel brukar räknas till kryddväxterna och man lär kunna använda den till örtte. I Sydeuropa används bladen för att krydda kött, särskilt vilt. Blommorna kan smaksätta örtgelé, vinäger, skorpor eller kakor. Ta då sparsamt av lavendel, så att det inte smakar tvål. Lavendelblommor kan kanderas.

En tinktur av torkade lavendelblommor används invärtes som lugnande vid oro, yrsel, migrän och insomningsbesvär. Den ansågs också som ett kramplösande, urindrivande och "magstärkande", medel. Den lindrar även vid diarré och irriterad mage och tarm (uppkördhet, gasbildning). Utvärtes används den som sårmedel, hudretande, ökar genomblödningen och används därför som smärtlindrande medel vid ryggskott och andra muskelsmärtor och reumatiska besvär. Oljeessens är antiseptisk, milt lugnande och lindrande, särskilt vid insektsbett och mindre (avkylda) brännskador. Stryk en droppe olja på tinningen för att lindra huvudvärk.

Lugnande lavendelte gör man genom att slå 2 dl hett vatten över 2 tsk lavendelblommor och låta det dra 5 minuter. Man kan få starkare verkan genom att växla om med te på läkevänderot.

I flera av böcker kan man läsa att sex droppar olja i badvattnet lugnar oroliga barn så att de somnar lättare. Man kan ju alltid pröva. Andra tips vid sömnstörningar i allmänhet, alltså inte främst barn, är att inta 1- 4 droppar lavendelolja på en sockerbit eller droppa 1 droppe lavendelolja på huvudkudden eller fylla kudden med lavendelblommor. Man kan också droppa olja i vattnet i en doftlampa någon timme innan sänggående.

I linneskåpen lade man förr små broderade lavendelpåsar som gav linnet en behaglig doft och lavendeln ansågs motverka mal. Detta är forfarande ett gott tips. Lavendel kunde även sys in i kläderna för att hålla loppor och löss borta.

Lavendel ingick ofta i kvinnornas kyrkbuketter, som de hade med sig till kyrkan för att lukta på och förströ sig med under gudstjänsten.

Torkade stjälkar kan användas som braständare. Lägg vissnade eller torkade stjälkar i brasan så luktar hela rummet lavendel.

Författare

Denna artikel är baserad på en text skriven av Lisbeth Flising.

  • Anders Larsen (11 edits)
  • Jannica Johansson (1 edits)
  • Lisbeth Flising (1 edits)
  • Petter Bergström (1 edits)
  • Fobo (1 edits)

Källor:

Den virtuella floran
Lisbeth Almark: Doftande Växter till nytta och nöje Prisma 2005
Anna Bergenström: Annas örtagård - om glädjen att odla och använda kryddor Bonnier Alba 1993
Jekka Mc Vicar: Örtaboken Wahlströms förlag 1994
Lesley Bremness: Vår Örtabok Prisma 2000
Örtmedicin och växtmagi Det Bästa 2001
Pater Kilian: Lilla Klosterapoteket Wahlström och Widstrand 2005
Anemette Olesen: Hekseurter Skarresøhus Forlag 2006
Kerstin Ljungqvist: Nyttans växter Calluna förlag 2006